När snön faller händer något – inte bara i landskapet, utan i oss. Vi blir snällare, våra stressnivåer sjunker och vi tenderar att stanna upp och byta ett ord med främlingar vi möter.
Forskning visar att snö påverkar både vårt humör, våra beteenden och hur vi upplever platsen vi befinner oss på. Det gör snö till mer än ett väderfenomen. Det gör den till platskapital. Kruxet med just snö som platskapital är ju dock uppenbart – på många platser runt om i vårt land är snön inte längre lika självklar, man vet helt enkelt inte om man kan räkna med snö längre. Det är en av anledningarna till att många destinationer jobbar med att pinpointa sina möjligheter att förlänga säsongen och jobba saker som inte kräver snö. Men de som kan räkna med snö, de gör helt rätt i att dra nytta av den, både för att attrahera invånare och besökare.
Snön gör oss lite snällare
När snön faller händer något med vårt sociala beteende. Micael Dahlén skrev nyligen i SVD att människor tycks bli lite vänligare och lite mer hänsynsfulla när världen runt oss blir vit. Vi saktar ner, tittar mer uppmärksamt på varandra, håller upp dörrar, hjälper någon som halkar och byter några ord när vi möts på trottoaren. Forskare kopplar det till samma mekanismer som skapar gruppkänsla vid oväder: när miljön förändras snabbt blir vi mer uppmärksamma på andra människor. Snön gör inte bara platsen mjukare – den gör oss lite mjukare också. I en egen undersökning slår Dahlén fast att vi blir snällare av snö.
Så, vad vet vi mer om snö?
Vad vet vi om snö och platser, förutom det uppenbara – att de allra flesta tycker att snö är härligt. Och att det främjar rörelse eftersom vi gärna blir barn på nytt när chans ges att åka pulka eller bygga snögubbar.
Snön skapar lugn
Snö dämpar ljud och får både städer och byar att kännas mjukare och långsammare. Det är inte en känsla – det är fysik. När volymen går ner gör vi det också.
Snöbollseffekten lyser upp oss
Ett snötäcke reflekterar ljus, minskar melatonin och gör oss mer alerta. Mitt i vintermörkret fungerar snön som ett naturligt energitillskott. Stockholms universitet har studerat hur 45 personer i Uppsala mådde under en vecka med snö och resultatet blev en positiv snöbollseffekt.
Snön sänker stress
Studier visar att vintermiljöer, särskilt snötäckta, minskar negativa känslor. När omgivningen blir stilla får även hjärnan en paus. Vi mår helt enkelt bättre om vintern när snön kommer.
Tre dimensioner av snö som platskapital
1.Visuellt kapital
Snön skapar starka visuella identiteter. Bilderna blir ljusare, renare, drömmigare – nästan filmiska. Platsen får det där lilla extra även om det är fotat med en mobilkamera till besökares sociala medier eller om det är proffsfotografens beställda bilder.
2. Emotionellt kapital
Platser med snö knyts till känslor som lugn, förundran, lekfullhet och nostalgi.
Det är identitetsdrivare som andra platser måste arbeta hårdare för i sitt varumärkesarbete.
3. Upplevelsekapital
Snön öppnar för aktiviteter som inte finns under resten av året: pulka, längdskidor, långfärdsskridskor, snöskulpturer, vinterbad. Platsen får ett extra säsongsben att stå på.
Foto: Norefjell Ski Resort, Visit Norway
Inspireras: tre platser som jobbar med snö
Ulricehamn
I Ulricehamn, en timme från Göteborg finns två satsningar där fokus ligger på snö vinterhalvåret. Lassalyckan, ett kommunalt friluftsområde, jobbar med terrängcykling på sommaren och längdskidåkning på vintern. Ski Bike Hike Ulricehamn fokuserar på downhillcykling sommartid och alpin skidåkning vintertid.
Östersund
Östersund arbetar mycket med snö i sitt platsvarumärke. De pratar om sig själva som ”vinterstaden” och positionerar sig som en plats där du kan bo och jobba samtidigt som du har nära till en aktiv fritid med mycket vintersport.
Falun
Falun har ingen fjällprofil, men de har gjort snö och vinter till en del av sitt narrativ via skid-VM, Lugnets arenor och friluftskultur. Här är snön kopplad till kultur, idrott och internationell identitet.
Foto: Vinterparken Östersund, Göran Stand Visit Östersund
