Folkhälsomyndigheten har släppt en ny rapport som visar att nästan alla som bor i Sverige har naturen nära - men att vi använder den olika.
Storstadsbor vistas mindre i naturen än de som bor på mindre orter. Unga spenderar minst tid i naturen. Socioekonomi och bakgrund spelar stor roll för hur vi använder och vistas i naturen och trots god tillgång finns det tydliga skillnader i användning.
Rapporten visar också ett tydligt samband: mer naturvistelse hänger ihop med bättre hälsa. Pandemieffekten har klingat av och nivåerna är tillbaka där de var innan – efter en period då människor hittade ut i sådan utsträckning att grillplatser behövde bokas. Barns vistelse i naturen har minskat, ungdomars har ökat och vuxnas nivåer är relativt stabila, bortsett från toppen under pandemin.
Några insikter från undersökningen:
- det är vanligare att kvinnor vistas ute i naturen än män
- unga vistas mindre ute i naturen än äldre
- det är vanligare att vuxna som är födda i Sverige eller övriga Norden vistas ute i naturen jämfört med vuxna födda i övriga Europa eller särskilt utanför Europa
- ju högre utbildningsnivå eller inkomst man har, desto vanligare är det att vistas ute i naturen
- personer med funktionsnedsättning vistas ute i naturen mindre jämfört med personer utan funktionsnedsättning
- det finns regionala skillnader i utevistelse bland både barn och vuxna – att vistas ute i naturen är mindre vanligt i storstadsregionerna och mer vanligt i glest befolkade regioner.
Hur kan vi använda det här i platsutveckling?
Rapporten pekar på att de vardagsnära gröna mellanrummen spelar stor roll för hälsa och välbefinnande. Ändå används de inte lika av alla. Trots att tillgången till parker ofta är god i städer verkar det inte räcka med fysisk närhet. Det handlar också om hur platsen fungerar i vardagen.
De viktigaste platserna är inte nationalparker eller spektakulära utflyktsmål utan helt vanliga parker, grönområden och natur nära bostaden.
Ett av de största hindren för naturvistelse är brist på tid. Därefter handlar det om sällskap, utrustning och kostnad. För att fler ska ta sig ut behöver naturen dels finnas nära, dels vara enkel att använda utan planering.
Kan vi hitta på lösningar som sänker tröskeln från ytterdörren till grönområdet gör vi inte bara en platsutvecklarinsats – utan en insats för folkhälsan.
Du hittar Folkhälsomyndighetens rapport om du klickar på den här länken.
