AMF Fastigheter har arbetat fram en stadslivsfilosofi och en stadslivstrappa för att mäta och förstå de mjuka värdena på en plats.
Fastighetsbranschen är bra på att mäta kvadratmeter, hyror, vakanser och avkastning. Men hur mäter man det som händer mellan husen? Hur vet man om människor känner sig trygga, vill stanna kvar en stund eller faktiskt väljer en plats för att de tycker om att vara där?
AMF Fastigheter har de senaste åren arbetat med modeller för att mäta de mjuka värdena på en plats. Under 2024 arbetade bolaget fram sin stadslivsfilosofi, som sedan dess har vidareutvecklats till ett ramverk med fyra principer för hur de vill skapa levande och attraktiva platser. Under 2025 kompletterades filosofin med stadslivstrappan, ett verktyg för att bedöma var en plats befinner sig och vad som behöver utvecklas härnäst.
Utgångspunkten är egentligen ganska enkel: värdet i en stad skapas inte bara av byggnaderna utan av människorna, livet och relationerna som fyller dem och miljöerna runt omkring. AMF beskriver själva stadslivsfilosofin som både vägvisare och verktyg, med målet att skapa en gemensam riktning för hur bolaget utvecklar sina platser.
De fyra principerna i stadslivsfilosofin
- Utforska, testa och gör – testa, lär, justera och låt platsen utvecklas iterativt.
- Utgå från platsens själ – ta vara på historien, identiteten och det som redan finns, istället för att börja om från noll.
- Lär av livet som pågår – studera hur människor faktiskt använder platsen och arbeta med sådant som flöden, trygghet, service och vardagsliv.
- Bygg mer än kvadratmeter – fyll platsen med människor, verksamheter och samarbeten som skapar innehåll, relationer och gemenskap.
En filosofi beskriver hur man vill tänka. AMF använder stadslivstrappan för att göra resonemanget i stadslivsfilosofin mer handfast.
(Foto: AMF Fastigheter)
Stadslivstrappan gör filosofin mer konkret
Stadslivstrappan består av fyra nivåer. Först behöver platsen ha en välfungerande grund. Därefter ska den vara trygg och erbjuda bra service.
På nästa nivå ska människor vilja vara där både under arbete och fritid.
Högst upp finns destinationen som inte bara fungerar i sig själv utan också stärker Stockholms attraktivitet.
Till varje nivå kopplas mätpunkter kring bland annat förvaltning, tillgänglighet, service, upplevd trygghet, platsaktivering, besöksflöden, attraktivitet och social hållbarhet.
Bild från boken Platsen vi delar.
Stadslivet blir en del av själva affären
Målet är inte automatiskt är att alla platser ska upp till steg fyra. I Platsen vi delar beskriver AMF Fastigheters projekt- och stadsutvecklingschef Johan Lindskog hur modellen används i Marievik, där bolaget äger nio fastigheter. Där betraktas området som en helhet: olika fastigheter kan spela olika roller och tillsammans skapa något större än summan av delarna.
Attraktiva platser behöver både vardag och spets. Belysning, tillgänglighet, trygghet, service och fungerande stråk är grunden. Det behövs också sådant som får människor att välja platsen, prata om den och ibland göra en omväg för att komma dit.
Johan Lindskog sätter också ord på varför det här är mer än en hållbarhetsfråga. I boken beskriver han platsen som ett av uthyrarnas främsta säljargument: kunden hyr inte bara ett kontor, utan får också platsens erbjudande. Det gör stadslivet till en del av själva affären.
Stadsliv hamnar inte som pynt ovanpå fastighetsutvecklingen i AMF Fastigheters modell. Livet mellan husen blir något att förstå, prioritera, investera i – och faktiskt följa upp.
Foto: Johan Strindberg
