Halland, Jönköping och Skåne toppar Sveriges lyckogeografi - och det verkar vara sociala sammanhang som är avgörande.
Vi har tidigare spanat på World Happiness Report och Finland som i sju år toppat listan över världens lyckligaste länder. När forskare använder bland annat samma Gallup-data för att zooma in på Sverige och hur vi mår på olika platser i landet får vi vår egen lyckogeografi. Hallands län ligger i topp, följt av Jönköping och Skåne – där är invånarnas välbefinnande som högst.
DN rapporterar om en studie baserad på data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där 15 000 respektive 19 000 svenskar svarat på frågor mellan åren 2006 och 2024. Forskarna har jämfört olika faktorer, bland annat personlighet, ålder, sociala relationer, politisk identitet och geografisk hemvist, och tittat på hur dessa relaterar till deltagarnas välbefinnande – deras egna subjektiva bedömningar och upplevelser av sina liv, inklusive meningsfullhet och psykisk hälsa.
Starka sociala relationer är viktigare än havsnära läge
Halland sticker ut som länet där invånarna uppger högst välbefinnande, följt av Jönköping och Skåne. Studien visar att välbefinnandet skiljer sig mellan olika platser, men forskarna kan inte riktigt säga varför människor är lyckligare på vissa platser. Det verkar dock inte ha att göra med geografin i sig utan helt andra faktorer.
Det som verkar spela störst roll för hur vi mår är inte hur nära havet vi bor. Det är inte heller pengar, inkomst har relativt svagt samband med välbefinnande. Starka sociala relationer däremot – det hänger tydligt ihop med att människor mår bättre. Att ha sammanhang, vänner och någon att vända sig till när man behöver hjälp verkar helt enkelt väga tungt.
Skottland och OECD – internationell inspiration
Att mäta platsers välbefinnande är vanligt internationellt. OECD arbetar med regionalt välbefinnande just därför att ekonomiska mått inte berättar hela historien om hur en plats fungerar. Utgångspunkten är enkel: var vi bor påverkar vår livskvalitet och regionala mått på välbefinnande kan därför ge en annan bild av vilka platser som faktiskt fungerar bra.
Om vi kikar internationellt hittar vi Skottland, som sedan länge använder ett National Performance Framework för att följa landets utveckling bredare än genom ekonomiska mått. Här vägs ekonomisk utveckling samman med sociala och miljömässiga faktorer, och bland indikatorerna finns bland annat barns och ungas välbefinnande, lokalsamhällen och tillgång till gröna och blå miljöer.
Utmaningen för oss som platsutvecklar
Vi tycker att det här är spännande och viktigt för alla som arbetar med platsutveckling. Vi behöver ta oss an utmaningen att skapa tillhörighet på platserna vi jobbar med. En attraktiv plats handlar om mycket mer än jobb, bostäder, restauranger och evenemang. Vi behöver se och arbeta med värden bortom uthyrningsgrad, vakansgrad, invånarantal och antal företagsetableringar.
Vardagsmiljöer, mötesplatser, föreningsliv och annat som skapar sammanhang, tillhörighet och möjligheter för människor att bygga relationer är minst lika viktigt. Vi behöver komma ihåg att gräva där vi står och inte bara kika på hur många som vill flytta till, besöka eller investera i en plats utan även väga in hur bra de människor som redan bor och verkar på platsen mår.
