Vad krävs för att lyckas med platssamverkan? Vad innebär den nya lagen för områdessamverkan? Vad kan vi åstadkomma tillsammans som vi inte klarar var och en för sig? Och hur tar vi oss från samtal och samsyn till verklig förändring? Helena Nordström reder ut begreppen, möjligheterna och de vanligaste fallgroparna i arbetet med att utveckla platser tillsammans.
Vad är platssamverkan?
Platssamverkan är när fastighetsägare, kommun, näringsliv och andra aktörer går samman för att utveckla en plats tillsammans. Genom gemensam riktning, tydliga roller och samordnade insatser kan de skapa större effekt än var och en för sig. En ny lag har trätt i kraft för att skapa bättre förutsättningar för just detta.
Vad innebär den nya lagen om områdessamverkan?
Den 1 augusti 2026 trädde en ny lag om avgift för områdessamverkan i kraft. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för långsiktig samverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer som vill utveckla ett geografiskt område.
Lagen gör det möjligt för en godkänd samverkanshuvudman att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare för att finansiera gemensamma insatser. På så sätt kan kostnaderna fördelas mellan fler av dem som har nytta av arbetet, även om inte alla deltar aktivt.
För att få ta ut avgiften krävs bland annat stöd från en kvalificerad majoritet av de berörda fastighetsägarna och ett godkännande från kommunen. Avgiften får användas till samverkansarbete och ändamålsenliga åtgärder, men inte till sådant som redan omfattas av kommunens eller statens ansvar.
Lagen har särskilt fokus på att förebygga brott, öka tryggheten och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Här kan du läsa mer!
Vilka frågor kan vi arbeta med genom platssamverkan?
Platssamverkan kan handla om betydligt mer än trygghet och brottsförebyggande arbete. Det kan vara ett sätt att samla aktörer kring en gemensam ambition för en stadskärna, stadsdel, ort eller destination.
Det kan handla om att stärka platsens identitet och position, utveckla attraktiva offentliga miljöer, skapa ett mer levande stadsliv, förbättra förutsättningarna för handel och företagande eller utveckla platsens utbud av kultur, aktiviteter och mötesplatser.
Gemensam platsmarknadsföring är också en del av arbetet. När fler aktörer utgår från samma bild av vad platsen är och vill bli kan kommunikationen bli både tydligare och starkare.
Det viktiga är att utgå från platsens egna förutsättningar, behov och möjligheter. Platssamverkan är inget självändamål, utan ett verktyg för att åstadkomma utveckling.
"Ingen äger en plats ensam"
Ingen äger en plats ensam. En plats formas av alla som bor, verkar, investerar i och besöker den. Samtidigt är de enskilda aktörernas framgång ofta beroende av hur platsen som helhet fungerar och upplevs.
/Helena Nordström, författare till Platsen vi delar
Vad kan vi åstadkomma tillsammans – och varför vinner vi på platssamverkan?
Ingen äger en plats ensam. En plats formas av alla som bor, verkar, investerar i och besöker den. Samtidigt är de enskilda aktörernas framgång ofta beroende av hur platsen som helhet fungerar och upplevs.
En fastighetsägare kan utveckla sin fastighet, men inte ensam skapa en attraktiv stadsdel. En handlare kan erbjuda fantastiska produkter och service, men är samtidigt beroende av att människor vill besöka stadskärnan. En arbetsgivare kan erbjuda spännande jobb, men påverkas också av platsens förmåga att attrahera och behålla kompetens.
När flera aktörer arbetar mot samma mål kan de åstadkomma sådant som ingen av dem klarar på egen hand. Gemensamma investeringar, samordnade insatser och en tydlig riktning kan skapa större genomslag och långsiktiga värden.
Det är också här den enskilda aktören har något att vinna. När platsens attraktionskraft stärks förbättras förutsättningarna för dem som verkar där.
Vilka är de vanligaste fallgroparna i platssamverkan?
En vanlig fallgrop är att fastna i själva samverkandet. Det arrangeras möten, workshops och dialoger, men det blir inte alltid så mycket gjort.
Samverkanstrappan beskriver fyra nivåer: samtal, samsyn, samarbete och samhandling. Många är bra på att prata med varandra och formulera gemensamma ambitioner, men har svårare att nå hela vägen till samhandling – där aktörerna tar ansvar och gör konkreta åtaganden över tid.
En annan fallgrop är föreställningen att alla måste vara med på allt. Så är det inte. Alla som bor och verkar på en plats är med och formar den, men det betyder inte att alla behöver delta i varje möte, beslut eller initiativ.
/Helena Nordström i boken Platsen vi delar
Tvärtom drivs framgångsrika platser ofta framåt av mindre grupper med starkt engagemang och förmåga att involvera andra. Det viktiga är att rätt aktörer kan ta initiativ, visa resultat och få fler att vilja bidra.
Ytterligare en utmaning är att samverkan tar tid. Olika aktörer har olika förutsättningar, beslutsvägar och tidsperspektiv. Därför behöver arbetet bygga på förståelse, tillit och realistiska förväntningar.
Vilka är framgångsfaktorerna för lyckad platssamverkan?
En gemensam riktning är en av de viktigaste förutsättningarna. När aktörerna delar en bild av vad platsen ska bli och varför utvecklingen är viktig blir det enklare att prioritera, fatta beslut och investera långsiktigt.
Helena Nordström i boken Platsen vi delar
Här fyller både position och vision viktiga funktioner. Positionen beskriver vad platsen ska bli känd för och hjälper aktörerna att välja och välja bort. Visionen beskriver den gemensamma framtidsbilden och ger energi och riktning åt arbetet.
Men det räcker inte med en bra vision. För att lyckas behövs också tydliga roller, mandat, resurser och en organisation som kan omsätta ambitionerna i handling.
Samverkan fungerar bäst när den bygger på ett gemensamt intresse och när deltagarna ser nyttan av att bidra. Det handlar inte om att alla måste tycka lika, utan om att förstå varandras förutsättningar och hitta de frågor där det finns kraft att agera tillsammans.
På bilden ser du vinnarna av Placebrander of the Year 2026 – ett exempel på god platssamverkan.
Hur kan platssamverkan organiseras?
Det finns ingen organisationsform som passar alla platser. Valet beror bland annat på platsens storlek, vilka aktörer som deltar, vilka frågor man vill arbeta med och hur arbetet ska finansieras.
Platssamverkan kan organiseras genom exempelvis en ideell eller ekonomisk förening, ett BID-samarbete, ett gemensamt bolag eller en mer informell samverkansstruktur. På vissa platser har kommunen en drivande roll, på andra är det fastighetsägare, näringsliv eller en särskild platsorganisation som leder arbetet.
Det viktiga är inte organisationsformen i sig, utan att den ger förutsättningar för långsiktighet, tydligt ansvar och handlingskraft.
En fungerande organisation behöver också kunna balansera olika intressen och skapa delaktighet utan att varje beslut blir en utdragen förhandlingsprocess.
Case: Mjärdevi – gemensam riktning för stadsdelen
I Mjärdevi i Linköping har sex fastighetsägare skapat en gemensam plattform för platssamverkan tillsammans med kommunen, Linköping Science Park och Linköpings universitet. Med stöd av Placebrander har aktörerna arbetat fram en gemensam platsstrategi, position och organisation för det fortsatta platsledarskapet – med målet att stärka stadsdelens attraktivitet och skapa bättre förutsättningar för framtida etableringar.
Hur kan vi mäta om platssamverkan lyckas?
Det beror på vad vi vill åstadkomma. Besöksflöden, etableringar, omsättning, vakansgrader och upplevd trygghet kan vara relevanta mått. Men platsers attraktivitet handlar också om sådant som är svårare att fånga i traditionella nyckeltal. Hur mäter vi exempelvis gemenskap, tillhörighet, stolthet och människors vilja att vistas på en plats?
Allt fler aktörer utvecklar metoder för att förstå och följa upp dessa värden. AMF Fastigheters Stadslivstrappa är ett exempel på hur stadslivets kvaliteter kan beskrivas och utvecklas. Atrium Ljungbergs Human City Index är ett annat exempel på hur människors upplevelser av stadsmiljöer kan få större betydelse i arbetet med platsutveckling.
Det handlar inte om att sluta mäta det som är enkelt att räkna, utan om att också värdesätta det som är svårare att mäta.
Genom att kombinera kvantitativa nyckeltal med kvalitativa undersökningar, observationer och dialog kan vi få en mer nyanserad bild av platsens utveckling.
Och kanske viktigast av allt: mätningen behöver utgå från den gemensamma visionen och de mål som aktörerna har satt upp. Då blir uppföljningen inte bara ett sätt att redovisa resultat, utan ett verktyg för att fortsätta utveckla platsen.
Vill ni utveckla er plats tillsammans?
Bra platssamverkan handlar i slutändan mindre om att samla så många som möjligt runt ett bord och mer om att skapa en gemensam riktning, hitta rätt aktörer och få saker att hända. På Placebrander arbetar vi med att hjälpa fastighetsägare, kommuner och andra aktörer att utveckla attraktiva platser genom gemensam riktning, platsutveckling och platsmarknadsföring.
Läs mer om vårt erbjudande Placebrander DistrictsText och redigering: Elna Dahlstrand, baserat på Helena Nordströms bok Platsen vi delar. Du kan köpa boken här!
Vill du läsar mer? Placebranders Linn Lichtermann ger fem tips om att samverka med idéella krafter.
