Attitydundersökningar – vilken typ av plats vill unga ha?
Den första attitydundersökningen gjordes 2019. Sextusen unga i olika delar av Europa tillfrågades kring vad de tyckte var viktigt när de fick fundera på sin framtida stad. När svaren summerade var mönstret tydligt och en aning oväntat.
Det visade sig att det bara var 12% av respondenterna som ville bo i en miljonstad. Det som är viktigt för unga européer är helt andra värden som närhet till arbete, familj och grönområden. Värden som gör att unga helt enkelt är mer attraherade av att bygga framtid i mindre städer.
Pandemi och uppföljning
När pandemin slog till var ju just städer någonting som var på tapeten. Folktomma gator i stora städer fick mediautrymme liksom att fler människor flyttade sin arbetsvardag till miljöer med närhet till det som kändes viktigt på riktigt. Ut på landet, till mindre orter, till hemmakontor och sommarstugor.
Undersökningen följdes upp 2021 och då fick AFRY fram nästan exakt samma siffra. Det var fortfarande bara 12% av unga som kände sig lockade till storstäderna. Resten ville bo någon annanstans, den klassiska storstaden lockade inte alls.
Hälften av de unga svenskar som svarade ville bo i en stad med färre än 100 000 invånare. Ju längre norrut i landet frågan ställdes, desto högre procentandel ville bo på mindre platser. Närheten fortsatte vara viktig – unga människor vill bo nära naturen, familjen, vännerna, arbetet och studierna.
Den medelstora stadens renässans
Det här mönstret som så tydligt framgick är det som AFRY numer pratar om som den medelstora stadens renässans.
“De platser som inte är storstäder sitter på ett guldläge med stor efterfrågan – det gäller att de ser potentialen och hur de kan dra nytta av just det läget” berättar Helena Paulsson.
Hundratusen invånare och närhet till huvudingredienserna räcker dock inte. Helena poängterar att ingenting händer av sig själv – den medelstora staden behöver både en bra förpackning och ett framåtlutat ledarskap som tar hand om möjligheterna på rätt sätt.
