Svenskar trivs med sina grannar
En ny undersökning visar att grannsämjan i Sverige är stark. Trots den stereotypa bilden av svenskar som reserverade, visar resultaten att relationen mellan grannar i Sverige är både varm och förtroendefull. Sju av tio svenskar upplever trygghet i relationen till de som bor i närheten.
I en undersökning, som Norstat har tagit fram tillsammans med Fastighetsägarna Syd, visar det sig att bilden av svenskar som något distanserade gentemot sina grannar kanske inte stämmer hela vägen. Här framträder istället en mer nyanserad bild av en vardag som speglas av vänliga möten och trygghet. Relationen till grannarna handlar inte alltid om nära vänskap utan om små handlingar som bidrar till en positiv atmosfär.
I rapporten framkommer att sju av tio svenskar spontant får en bra känsla när de tänker på sina grannar.Det går också att se samband i att de som har en hög grad av granninteraktion tenderar att tillbringa mer tid i hemmet.Även om vi inte alltid vet vad våra grannar heter, eller vad de arbetar med, så känner hälften av oss en gemenskap med de som bor runt omkring oss.
Små möten gör stor skillnad
De flesta svenskar har en vardaglig kontakt med sina grannar, även om den är enkel och kort. För många räcker ett ”hej” i trapphuset eller en nickning vid brevlådan för att skapa en känsla av samhörighet. Forskning pekar på att korta, spontana möten gör att vi känner oss mer hemma. Även om många svenskar föredrar en viss distans till sina grannar, betyder det inte att de inte uppskattar en bra kontakt. För många är det snarare just balansen – att kunna känna en viss närhet utan att förlora sitt privata utrymme – som gör grannrelationen idealisk.
Vi har tidigare skrivit en artikel om Hej Främlings initiativ Hej Granne, som handlar om att få fler att bjuda in sina grannar och närboende till de aktiviteter som redan görs i vardagen. Det kan du läsa om här.
Irritationsmomenten
Självklart finns det också småsaker som kan irritera. Vissa upplever störande ljud från trapphuset eller från grannens lägenhet. Andra kan känna sig störda av matos eller röklukt. Men dessa irritationsmoment verkar inte påverka den övergripande trivseln i någon större utsträckning. De flesta ser dem som en naturlig del av livet i ett flerbostadshus.
Positiva följdeffekter
De som har mer kontakt med sina grannar är också mer benägna att dela. Hela sju av tio svenskar kan tänka sig att låna, dela och hjälpa sina grannar med saker och tjänster. Det kan handla om att gå ut och gå med grannens hund, låna en skruvdragare eller vattna blommor när någon är på semester. Samtidigt visar undersökningen att vi är mer benägna att hjälpa andra än att själva be om hjälp. Det blir också tydligt att de som är mest positiva till delning är äldre. I spannet 60-75 år är hela 93% villiga att ”låna och hjälpas”.