Trend 2023: Ord & begrepp att ha koll på

Språket formas av tiden vi lever i. Här är ett antal aktuella begrepp som på olika vis har koppling till trender inom platsutveckling 2023.

Språket formas av tiden vi lever i. Här är ett antal aktuella begrepp som på olika vis har koppling till trender inom platsutveckling 2023.

[Asynkront]

Det som är gemensamt för de organisationer som lyckas på ett bra sätt i det nya distansoberoende arbetslivet, är att de drar sig för synkroniserade arbetsmetoder och arbetar asynkront. Det menar Maria Svensson Wiklander på the Remote Lab, en kunskapsnod kring arbete på distans. Att arbeta asynkront är att ha smarta digitala kommunikationsvägar samt att arbeta och kommunicera i små team. Ett exempel på asynkron kommunikation är ett Slackmeddelande som mottagaren kan läsa när hen har tid. Synkron kommunikation är ett telefonsamtal som bygger på att båda parter närvarar i diskussionen exakt samtidigt.

[Blandad verklighet]

Virtuell verklighet (Virtual Reality) stänger dig ute från den verkliga världen. Förstärkt verklighet (Augmented Reality) placerar datorgenererade föremål över din bild. Båda dessa begrepp har vi pratat om i många år. Det är mer troligt att något som i stället kallas för blandad verklighet (Mixed Reality) slår igenom. Där samverkar verkliga och virtuella objekt. Där kan du till exempel spela en tennismatch där racketarna är riktiga men bollen är datorgenererad.

[Distansoberoende]

Många pratar om det platsoberoende arbetslivet, men vi vill slå ett slag för det begrepp som redan omnämnda the Remote Lab använder sig av – distansoberoende. För trots pandemi, distansarbete och digitalisering så är vi faktiskt inte platsoberoende. Platsen spelar roll. Så också språket. I det distansoberoende arbetslivet hittar vi smarta sätt att samarbeta med kunder och kollegor oavsett hur långt eller kort distansen mellan oss är.

[Empatiekonomi]

Ett begrepp vi myntade under pandemin och som känns mer aktuellt än någonsin. I kristider ökar empati och hjälpsamhet. Under pandemin var det flera företag som tillämpade empatiekonomi. Exempelvis genom att företag köpte lunchlådor till sina medarbetare för att stötta den lokala restaurangen och passade på att köpa extra lunchlådor till vårdanställda som slet hårdare än någonsin. Empatiekonomi handlar om att eftersträva att arbeta i gränssnittet där kunden, medmänniskor, planet och det egna företaget gynnas.

[Munkeffekten]

I vår postpandemiska värld är närheten till kontoret inte lika viktig. Hemmet och hemmiljön är viktig och tillväxten i storstäders förorter är enorm. Här skjuter hyror och bostadspriser i höjden och det skapas ett hålrum i stadskärnan – ja, lite som formen av en ätbar munk. Fastighetsutvecklare försöker att locka tillbaka människorna till stadskärnan och tänker sig den brittiska formen av en munk, det vill säga med sylt i mitten. Sylt i det här fallet är vackra kontor och imponerande utsikt.

(Källa: Världen 2023 The Economist Di).

[Munkmodell]

Modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av. Munkmodellen, som bygger på Kate Raworths bok Donutekonomi (2018), är en ekonomisk teori där människors behov vad gäller ekonomi, hälsa, politik och så vidare tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska gränser. Modellen illustreras ofta i form av en rund, munkliknande ring.

(Källa: Isof.se, nyordlista 2022).

[Nanodestination]

Varför nöja sig med orden destination och mikrodestination? Vi på Placebrander har uppfunnit ordet nanodestination. En nanodestination är en pytteliten plats. Kanske bara ett träd, som exempelvis @thebroccolitree, som innan det höggs ner drog uppmärksamhet och besökare från hela världen till Jönköping. En mikrodestination är lite större. Det är en avgränsad del av en större destination. Som exempelvis Äppledalen utanför Jönköping – en mikrodestination skapad av ett antal företagare och gårdsbutiker. Ett gemensamt paraply att marknadsföra sig under ett antal gånger per år. Fler jobbar för att identifiera och utveckla sina mikrodestinationer. Men vilka nanodestinationer har du egentligen på din plats?

[Resilienta nav och svala trottoarer]

Fler städer behöver hitta sätt att värja sig för extremhetta. Resilienta nav är byggnader som är inkapslade och erbjuder luftkonditionering, dricksvatten, tillgång till Internet och laddningsmöjligheter för telefon. Städer som Los Angeles, Phoenix och Tokyo experimenterar också med svala trottoarer som innebär att lägga en särskild beläggning som reflekterar bort solstrålar. En del sätter också upp svala tak täckta med vit färg i utomhusmiljöer.

(Källa: Världen 2023 The Economist Di).

[Shiny Object Syndrome]

Att ständigt jaga det nya. Nya prylar, mål, dieter eller resor. I stället för att fortsätta med det vi tagit oss för. Det är exempelvis att distraheras av det alla andra pysslar med på Instagram.

(Källa: Ärvda svar, Ida Hult).

[Smygflation]

Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar. Det vill säga att företag tar chansen att öka vinstmarginalerna i den ekonomiska krisen.