Det är i städerna det händer! Eller?
Vi som studerar platser har lärt oss att täthet är viktigt. Med täthet blir kunskapsöverföring enklare vilket är en förutsättning för innovation och förnyelse som i sig är en viktig pusselbit för platsers attraktivitet. Platser där det händer mycket, där det finns stor mångfald, där nya saker ”poppar upp”, där det är högt till tak för nya idéer – det är också platser där många vill vara. Här står sig städer starka. Dessa samband är tydliga. Vid sidan om detta byggs bilden av att små platser har en låg förnyelsetakt- en bild som förstärker att ”det är i staden som alla innovationer föds”. Men, stämmer det?
Det räcker med en snabb genomgång av några regionala utvecklingsstrategier (RUS) för att förstår hur viktigt innovation och förnyelse anses vara för attraktivitet. Nedan följer ett axplock:
RUS- Region Jönköping 2035
Möjligheten att utveckla ett framtida hållbart välfärdssamhälle hänger nära samman med ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar hållbar tillväxt utan att äventyra miljön eller människors hälsa… 2035 har länet utvecklat en kreativ innovationskultur där samverkan mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv har resulterat i kluster och innovationsmiljöer som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för länet
RUS- Region Jämtland 2050
För att hela Jämtlands län ska ges möjlighet att utvecklas vill vi ge alla områden chansen att agera utifrån sina villkor – en nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i
RUS- Region Halland, 2035
Vi kraftsamlar tillsammans där det finns särskilt stor potential vad gäller innovation och tillväxt. Innovation är den drivande faktorn för samhällsutveckling, offentliga organisationer och näringsliv, och bidrar på så sätt till hållbar tillväxt och skapar attraktivitet för alla invånare.
RUS- Region Norrbotten 2030
Norrbotten ska bli Sveriges mest välkomnande och nytänkande län.
RUS- Region Gävleborg 2030
… regionalt utvecklingsarbete är främjandet av innovationer och kunskap, framtagande av nya arbetssätt och samarbeten, nya eller förändrade system. Att korsbefrukta olika sakområden, som kultur och kompetensförsörjning, kan skapa innovation och utveckling… Befintliga metoder och arbetssätt behöver utmanas genom utforskande förhållningssätt, där nya kunskaper och innovationer utvecklar olika platser och stärker sambanden mellan dem.
Stämmer då bilden att städer är platser där allt nytt föds? Vi har i en rad forskningsprojekt på Internationella handelshögskolan försökt ta reda på om det stämmer. Vi har via enkäter undersökt innovationsgrad och innovationsprocesser för ett antal regioner/delregioner – Skåne, Kalmar, Jönköping, Fyrbodal och Kronoberg. Jag väljer att visa resultat för enbart två av dem, Kalmar och Kronoberg, eftersom bilden är relativt samstämd.
Små kommuner sticker ut
Figurerna nedan visar andelen innovativa företag som svarat på enkäten i kommunerna i Regionerna Kalmar och Kronoberg. Mörkare kommuner innebär en högre andel innovativa respondenter i enkäten. Det är intressant att se att de allra tätaste kommunerna, Kalmar och Växjö, inte hamnar högst upp i termer av andelen innovativa respondenter. Kommuner såsom Älmhult, Alvesta, Uppvidinge, Lessebo, Markaryd, Hultsfred och Mörbylånga har alla en liknande eller något större andel innovativa företag som de tätaste kommunerna.
I enkäten ställde vi frågor kring ”innovationshöjd” – för vem är dessa innovationer nya? Sker allt med störst nyhetsvärde på de största platserna? Generellt visar kartorna att de kommuner som har högst andel företag som gjort innovationer med stort nyhetsvärde är landsbygdskommuner (mörkare färg innebär större andel). Detta kan ju delvis bero på att det till antalet är färre (både innovativa och icke innovativa) respondenter i enkäten i dessa kommuner jämfört med stadskommuner. Men oavsett vad som ligger bakom den höga andelen avslöjar kartorna att innovationer med stort nyhetsvärde inte nödvändigtvis uppkommer i täta kommuner, vilket då ofta är den gängse uppfattningen i litteraturen.
Stora och små platser behöver varandra
Så vad drar vi för slutsats av detta? Vi kan nog konstatera att mindre täta platser också har ett näringsliv och jordmån som präglas av innovation och förnyelse. Vi är ett litet land där våra storstadsregioner är sammanlänkade med de mindre regionerna. Stora städer driver mycket av den nydanande forskningen och det må oftast vara dit som nya idéer landar. För detta krävs resurser i städer i form av kreativ, högutbildad och kompetent arbetskraft.
Det innebär inte att landsbygdskommuner har en inkompetent arbetskraft. Förutom att företagen på Sveriges landsbygder uppenbarligen har en egen innovationskraft, så fyller de en även en viktig funktion för storstädernas utveckling. Vi vet exempelvis att mycket arbetskraft pendlar in till tätare platser men bor inte där med anledning av exempelvis höga kostnader. Detsamma gäller för företagen eftersom det ofta är höga kostnader för mark i storstäderna. Innovationer med högt kunskapsinnehåll uppstår möjligtvis i städer men för att exempelvis utöka produktion av dessa behöver de flytta till andra platser med bättre förhållanden för expansion.
Andra företag behöver ta vid och dessa är inte nödvändigtvis lokaliserade i de tätaste miljöerna. Denna förflyttning i geografin är också en typ av innovation och förnyelse. För att fler företag ska kunna producera dessa produkter (eller tjänster) med högt kunskapsinnehåll krävs också förmågan att som plats kunna attrahera kompetens. Det handlar om växelverkan och dynamik mellan olika platser med olika funktioner. Därför är innovation en nyckel för attraktivitet, både för städer och landsbygder.