Skillnaden mellan glesbygd och landsbygd

Hur kan du som kommunalanställd bäst stötta glesbygden i ditt arbete?

Tre viktiga aspekter av glesbygd du måste veta om som kommunanställd

Glesbygden skiljer sig på flera sätt från landsbygden. Det är viktigt att du känner igen de mest framträdande skillnaderna mellan lands- och glesbygden för att kunna sätta träffsäkra insatser med begränsade resurser.

Tre centrala skillnader mellan lands- och glesbygden

  1. Glesbygden saknar de starka band till närmaste tätort som vanligtvis finns på landsbygden.
    Invånarna är mer opportunistiska och söker sig till olika orter, ofta mellan- och storstäder, för att få tillgång till tjänster och produkter som inte finns i hembygden. Det är inte ovanligt att man hoppar helt över närmaste tät- eller serviceort.
  2. Inom ett och samma geografiskt område finns en större mångfald av olika orter eftersom dessa orter ofta saknar historiska anknytningar till varandra.
    Varje enskild by eller bygd har uppkommit av en specifik anledning. Denna varierade bosättningshistoria leder till byar med olika tillgångar, utmaningar, kultur och karaktär i geografisk närhet till varandra.
  3. Glesbygden är mer dynamisk än landsbygden.
    Det finns ofta en större genomströmning av människor och idéer, och benägenheten för innovation kan vara större än på landsbygden. En anledning till glesbygdens dynamik är att dess småskalighet gör att mindre interventioner eller förändringar får särskild stor inverkan. En enskild person eller en liten grupp kan leda till stora förändringar. Tyvärr kan detta också göra glesbygden sårbar vid negativa förändringar.

 

Att tänka på när du arbetar med glesbygden

Var försiktig med statistisk data och värna om bybornas initiativkraft

Glesbygdens särdrag kan leda till fallgropar när man planerar insatser. Här är några råd för hur du bättre kan stödja glesbygdenn i ditt arbete som tjänsteman på en kommun:

Var försiktig när du använder statistiska data

Arbetet inom stads- och landsbygdsplanering är idag mycket beroende av statistik för att förstå och jämföra olika platser samt för att sätta och utvärdera insatser. När man arbetar med glesbygden finns det ofta bara ett mycket litet antal datapunkter tillgängliga vilket leder till felaktiga slutsatser.

Enskilda byarna eller bygderna definieras dessutom inte som en egen statistikenhet utan ingår i en större kontext vilket suddar ut olikheter och visar ett rent teoretiskt medelvärde som inte speglar realitet. Var därför noggrann med att förstå den statistik du använder och dess begränsningar.

Värna om bybornas initiativkraft

Vanan att själv ta hand om sin bygd och drivas att initiera projekt eller gemensamma mötesplatser förenar lands- och glesbygden.

Utöver detta leder glesbygdens mångfald och småskalighet till att olika byars invånare kan lösa samma utmaning på olika sätt, beroende på deras individuella erfarenheter, ledarskapsstil och kultur. Det är därför svårt att utforma riktlinjer eller handlingsplaner som passar flera olika byar, även om de ligger i samma geografiska område. Sträva därför efter att ge människorna på orten handlingsfrihet genom att tillhandahålla den struktur och de resurser de behöver för att hjälpa sig själva.

Landsbygd eller glesbygd?

Tar definitonen hänsyn till den komplexa aspekten av upplevd avlägsenhet?

En varning kring definitionen av glesbygd och landsbygd

De verktyg som idag finns för att definiera gles- och landsbygden tar ofta inte hänsyn till de komplexa aspekterna av upplevd avlägsenhet. Det är inte ovanligt att en ort som enligt underlaget definieras som landsbygd agerar mer som en glesbygd – eller tvärtom. Mitt råd är att, precis som med all data som baseras på statistik, använda dessa verktyg som ett första steg i bedömningen men sedan göra en egen bedömning.

Lästips: Glesbygd eller landsbygd? Ares Habitats

Källor

Carson, D. B. and Carson, D. A. (2014) ‘Local economies of mobility in sparsely populated areas: Cases from Australia’s spine’, Journal of Rural Studies. Elsevier Ltd, 36, pp. 340–349. doi: 10.1016/j.jrurstud.2013.10.011.

Connor, S. (2011) ‘Structure and agency: A debate for community development?’, Community Development Journal, 46(SUPPL. 2), pp. 97–110. doi: 10.1093/cdj/bsr006.

Pfaffl, M. (2019) Remote Villages as Heterotopias and Places of Utopics. Analogue Case Studies in Sweden and Israel in preparation for future Mars settlement. James Cook University.

 

Skicka en kommentar

Tips: Du kan använda dessa html-taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

comment-discussion home camera files-empty envelop compass map bubbles4 stats-dots trophy cool Placebrander på facebook Placebrander på Instagram Placebrander på Twitter Placebrander på Linkedin dots-three-vertical snapchat-ghost chevron-right chevron-left
Logga in