Den hyperlokala platsen
Trots globalisering så lever de allra flesta sitt liv lokalt. Det lokala är oftast mer angeläget, påtagligt och engagerande. Som vi kan läsa i boken Momentum av Per Schlingmann och Kjell A Nordström, lämnar vi en värld som präglas av stordrift, globalisering och enhetlighet. Och kliver in i en värld där klimatomställning, säkerhet, det lokala, mångfald och berättelser dominerar.
Det urbana och rurala är i förändring och hämtar inspiration och influenser från varandra. Städer har mycket att lära av byar och vi behöver förstå att urbanisering kan handla om att tillföra urbana inslag till landsbygder.
”Det binära sambandet mellan stad och landsbygd är förlegat.”
Josef Conning, urbanist och strateg på A Spatial Story
”Det binära sambandet mellan stad och landsbygd är förlegat.”Revival för bygemenskaper
Vi ser en revival för bygemenskaper. Byn som metafor är väldigt gångbar och aktuell i en tid som kantas av ökad otrygghet och gängkriminalitet. Byn som står för trygghet, gemenskap och att se varandra. Att ta sig tid och vikten av att säga hej. Vi ser att de som regelbundet interagerar med personer i sin vardag upplever större trygghet än de som inte gör det. Tunna band behöver utvecklas till starka band och du som fastighetsägare eller platsutvecklare kan bidra i den utvecklingen. Bland annat genom den tredje platsen, det vill säga platser som varken är hem eller arbete utan sociala mötesplatser såsom gym, bibliotek, caféer och parker. Men också genom att vara en katalysator i invånardriven platsutveckling. Hyresbostäder i Norrköping gör imponerande insatser kring invånardriven platsutveckling. Och Hej Främling har imponerande insatser för att göra tunna band till starka band.
Tvärfunktionell platsutveckling
Byggarna och fastighetsaktörerna behöver intressera sig mer för det sociala och kulturella, för kommunikation och identitet. Och kommunikatören behöver använda kraften i byggandet. Kan vi kalla det för tvärfunktionell platsutveckling? Oavsett vad vi kallar det, vi behöver röra oss över gränser för att tänka nytt.
Men alla äger platsen tänker du. Kan vi då ta ett mandat kring platsens utveckling och identitet? Caroline Bielkhammar som är stadsdelsutvecklare på kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i Norrköping anser att vi kan det.
Caroline Bielkhammar, stadsdelsutvecklare Hyresbostäder i Norrköping
”Vi kan bestämma oss för att vi vill vara en del av den positiva utvecklingen. Sedan är det inte vi som bestämmer, men vi kan se till att positiva saker händer, sätta invånarna i förarsätet och inspirera fler att göra mer”.På den hyperlokala platsen är det 15-minutersstadsprincipen som hägrar, där du med muskelkraft kan tillfredsställa vardagens behov.
Men det är inte enbart invånarperspektivet som gör det hyperlokala med bygemenskap intressant. Även era besökare vill komma till hyperlokala sammanhang där de kan få ta del av gemenskap och känna sig som hemma även om besöket är kort. Så oavsett hur stor eller liten din plats är, är det hyperlokala perspektivet en viktig faktor att arbeta smart med.
Vad innebär det för dig?
- Involvera lokala gemenskaper i planeringsprocessen.
- Stöd och inspirera invånare att själva driva platsutvecklingsprojekt. Erbjud resurser och verktyg för att underlätta för lokala initiativ.
- Skapa miljöer som främjar social interaktion och utvecklar starka grannskap.
- Använd tomma ytor för att skapa möjligheter för pop-up-butiker och temporära marknader. Det ger lokalbefolkningen tillgång till olika tjänster och främjar handel.
- Ta hänsyn till och bevara lokal (och hyperlokal) kultur och historia i utvecklingsprojekt. Skapa platser och monument som hyllar områdets arv.
- Utveckla en unik platsidentitet. Använd konst och kreativa element för att göra platser minnesvärda och lockande.